Förnekandet av Förintelsen - ett mothugg mot nynazister & propagandaspridning.

Förnekandet av Förintelsen - ett mothugg mot nynazister & propagandaspridning.

Innehåll
1 - Inledning/Förord
1.1 - Syfte
2 - Förnekarnas syn på saken
3 - Vilka är de?
3.1 - Robert Faurisson
3.2 - David Irving
3.3 - IHR
3.4 - Ernst Zündel
3.5 - Relevanta namn
4 - Förnekarnas argument
4.1 - Judarna drar en ekonomisk nytta av denna lögnen om 6 miljoner döda judar. Israel fick ersättning utbetalat för var och en av offren!
4.2 - Nürnberg-rättegångarna var inget annat än häxprocesser!
4.3 - Eftersom vissa påståenden angående förintelsen har blivit stämplade som felaktiga, rent officiellt, så måste man betvivla helheten!
4.4 - Vittnesmål från judar innehåller fel och motsägelser, de är inte trovärdiga!
4.5 - Anne Franks dagbok är en stor lögn iscensatt av judarna!
4.6 - Att gasa människor med Zyklon B är en teknisk omöjlighet, inte heller med dieselavgaser är det möjligt!
4.7 - Ugnarna kan inte ha förbränt kropparna i den hastigheten!
4.8 - Antalet döda judar är maximalt ett par hundratusen och de dog till följd av 'naturliga' krigsorsaker såsom svält & bombangrepp!
5.0 - Ytterligare läsning
5.1 - Ytterligare argument samt diskussion




1 - Inledning/Förord
Påståendet att förintelsen, nazisternas systematiska massmord Europas judar, inte skulle vara något annat än historiens största bluff, marknadsförs numera av en omfattande internationell propagandaindustri. Från flygblad till databaser, Internet, radio & tv-kanaler. Detta är långt ifrån en ny företeelse och sedan krigsslutet har alldeles för många människor försökt att förneka och / eller bagatellisera de nazistiska brotten mot mänskligheten. '1

Ewald Althans, en nynazistisk individ av den 'moderna' generationen, har medgett följande: 'Auschwitz måste falla, för först då kan folk acceptera det vi vill. Folk må säga: den där Althans, det är en trevlig typ. Men Auschwitz är det som är problemet'. '2

1.1 - Syfte
Många ställer sig nog frågan vad de bakomliggande orsakerna till att jag sätter mig ned och sammanfattar allt detta kan vara och det hela är ganska enkelt på ytan. Under min tid på olika forum runtom Internet så har jag vid flertalet tillfällen fått erfara diverse trådar med s.k förintelseförnekare eller samma pack som fått för sig att nyttja likvärdiga källor i argumentation angående den totaliära dödssiffran för judar under förintelsen.

Det kan ses som en otillräcklig anledning att spendera energi på men vi skola inte förglömma hur pass stort fäste dessa individer faktiskt fått om både våra unga och, tyvärr, i många fall - våra äldre.

För att citera Bruchfeld; 'Många har sagt att argumenten som används när Förintelsen förnekas vetenskapligt sett är i nivå med 'bevisen' för att jorden är platt, för att Napoleon aldrig har existerat eller för att några atombomber aldrig exploderat över Hiroshima & Nagasaki. Sådana påstående skrattar de flesta åt, utan att fundera närmare på saken. Men man borde inte skratta, åtminstone inte utan vidare. Det kräver nämligen inte särskilt mycket att ta ett område vilket som helst, följa förnekarnas metod och väcka både förvirring och hat...

...Ambitionen är uppenbar: att få människor att tro att Nazitysklands massförbrytelser inte har inträffat eller åtminstone överdrivits'. '3

Förnekelsen av förintelsen är idag det mest framgångsrika propagandaspridandet rörandes historiska händelser och bör tas på fullaste allvar.

Således följer denna genomgång som bl.a. kommer att bemöta diverse vanliga påståenden från motståndarsidan samt ge er en inblick i de herrar som legat bakom de s.k vetenskapliga fakta som idag används frenetiskt på diverse sajter online i syfte att sprida tanken om en förintelse som aldrig ägde rum och / eller som hyste betydligt färre offer än vad de officiella siffrorna skvallrar om.

Oavsett om trådens öde ter sig som så att den får känna av de mörka skrymslen som finns längst på något forum eller blir en blomstrande plats för debatt och tankar så kommer jag inte att känna att jag slösade tid på någonting oväsentligt. Ämnet är, för mig, extremt viktigt och om den så får en endaste person att hitta inspiration och / eller agerar som källhänvisning vid debatt med en förnekare så har jag lyckats.

God läsning.


Fotnot - Del 1
'1 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s3, Stockholm, SKMA
'2 - Schmidt, Michael, 'Nynazismens ansikten', s278, Falun, Bonnier Alba
'3 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s31, Stockholm, SKMA



2 - Förnekarnas syn på saken
Historieförnekare överlag hävdar att de är s.k revisionister och att de fungerar som ena parten i en akademisk (vetenskaplig) debatt. I vårt specifika fall så anser dem att forskarkåren bör benämnas vid 'förintelsemytologer' eller 'förintelseanhängare'.

Problematiken här är bara den att någon vetenskaplig debatt aldrig kommer kunna äga rum då s.k revitionister endast ägnar sig åt propagandaspridning & inte vetenskapliga efterforskningar. Att revidera fakta och teorier med hjälp av nyvunna kunskaper är något som är en livsnödvändig del i en vetenskaplig verksamhet samt process. De som valt att kalla sig själva historierevisionister ägnar sig inte åt omprövningar och för således inte en korrekt, vetenskaplig revision. Istället används begreppet för att maskera de egentliga syftet - propagandan.'1

Som tillägg till denna strategi är det inte ovanligt att man försöker få sig själva att framstå som martyrer. För att citera Bruchfeld; 'Man vill ge ett intryck av att vara en legitim minoritet som förföljs av 'etablissemanget' p.g.a. att man för fram obekväma eller farliga 'sanningar'.'2 Likna gärna detta beteende med hur SD för sin retorik.

Detta är nog något som vi alla är vana vid när det kommer till argumentation med en förintelseförnekare. Det är på exakt det här sättet de arbetar.


Fotnot - Del 2
'1 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s5, Stockholm, SKMA
'2 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s5, Stockholm, SKMA



3 - Vilka är de?
Följande stycke är tillägnat de goda herrar som fört fram de vanligaste teserna å förnekarnas vägnar. Med en överskådlig bakgrund för dessa så ämnar jag att påvisa ett starkt motiv för att förfalska historiska fakta för att stödja sin egen sakfråga.

3.1 - Robert Faurisson


Faurisson benämns i vissa sammanhang med titeln 'historieprofessor', så är ej fallet. Han har emellertid varit docent i modern fransk litteratur, på orten Lyon, tills dennes pensionering 1994. Han betalades utan att undervisa och således avskrevs medlemskapet i de fakultet han var delaktig i.

Faurisson har avtjänat en 3 månader villkorlig dom samt betalat dryga böter för bl.a. rasistiskt förtal & uppmaning till rasism och våld, år 1981. Han har själv försökt stämma folk med argumentet att denne inte skulle vara en historieförfalskare och således ha blivit utsatt för ärekränkning. Detta gick emellertid inte som Faurisson tänkt sig och inga individer blev dömda. Faurisson har varit högstdelaktig i att föra fram påståenden som revisionisterna använder för att ifrågasätta förintelsens legitimitet.'1

3.2 - David Irving


Irving var (innan den offentliga kännedomen om dennes egentliga åsikter) en mycket läst och accepterad författare, främst populärhistoriska verk. Irving döljde sitt deltagande på IHR's (Institute for Historical Review) för omvärlden fram till 1988. Anledningen till att dennes revisionistiska sida blev offentligt blottad är till följd av ett vittnesmål mot en annan känd revisionist, nämligen Ernst Zündel. Irving har används som en spelbricka i den tidigare nämnda strategi som revisionisterna använder sig av, nämligen minoritetsgrupperingen som blir antastad av etablissemanget, detta till följd av att Irving är bannlyst i länder såsom Tyskland, Österrike & Kanada.'2

3.3 - IHR
Institute for Historical Review bildades av Willis Carto år 1978 och Carto drev sen tidigare bl.a. den anti-semitiska föreningen Liberty Lobby samt inte att förglömma förlaget Noontide Press vars utgivna verk består av anti-semitiska skrifter. Frekvent återkommande deltagare vid IHR's konferenser är män som t.ex Faurisson & Irving.

Tidsskriften 'The Journal of Historical Review' ges ut av IHR (men verkar till synes ha stött på problem sedan 2002, enligt de egna leden till följd av brist på personal) och innehåller artiklar 'som representerar de mest avancerade former av historierevisionism'. '3

För att ytterliggare citera Bruchfeld; 'Artiklarna är skrivna i en akademisk stil med notapparater och referenser, men där upphör alla likheter med normala vetenskapliga texter'.'4

Via IHR har revisionister fört fram påståenden som vi idag finner på Internet, som brukas frenetiskt som källmaterial av förintelseförnekare i stort sett överallt där ett historieforum gör sig gällandes.

3.4 - Ernst Zündel


'Varför skall vi anständiga tyska människor vältra oss i denna smuts, denna svinstia? De där djävulskt gemena lögnerna om vårt folk, de där som judepacket spridit, står mig upp i halsen'.'5

Dessa ord yttrades av Zündel 1989, i Hagenau, Frankrike. I skrivande stund är han fängslad efter ett 5årigt straff år 2007 (nya uppgifter krävs).

Zündel har framförallt varit en av de männen som fört fram förintelseförnekarnas åsikter i media snarare än att ha varit delaktig i att utveckla dem, på så vis gör det honom värd att nämnas.

3.5 - Relevanta namn
Utan att gå in närmre på följande individer så skall jag endast framhäva ytterligare ett par namn som har spelat en roll för vilka argument dagens förintelseförnekare nyttjar.

Butz, Arthur
Felderer, Ditlieb
Harwood, Richard
Leuchter, Fred (Främst för den ökända Leuchterrapporten, ett klassiskt exempel på hur ovetenskapliga dessa herrarna är)
Smith, Bradley R
Roques, Henri
Rami, Ahmed
Weber, Mark


Fotnot - Del 3
'1 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s29, Stockholm, SKMA
'2 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s28, Stockholm, SKMA
'3 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s28, Stockholm, SKMA
'4 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s28, Stockholm, SKMA
'5 - Schmidt, Michael, 'Nynazismens ansikten', s296, Falun, Bonnier Alba



4 - Förnekarnas argument

Följande påståenden brukas flitigt av förintelseförnekare och ni har säkert hört de flesta av dessa vid tidigare tillfällen. Detta kan även vara en upplysning för alla dessa individer som snubblat in på en sajt där förintelsen ifrågasätts utifrån exakt samma 'vetenskapliga' argument. Ni har nu fått en genomgång av vilka herrar som varit med och skapat dessa argument, nu har ni ett motiv till varför de skulle kunna vara propaganda och historieförfalskningar och härmed följer en lite mer detaljerad beskrivning av specifika påståenden.

4.1 - Judarna drar en ekonomisk nytta av denna lögnen om 6 miljoner döda judar. Israel fick ersättning utbetalat för var och en av offren!

Först och främst så utbetalades inte skadeståndet utifrån antalet offer, utan detta skadestånd grundades på de utgifter som var nödvändiga för att garantera att man kunde ta emot överlevande från folkmordet. Förövrigt har de främsta skadeståndet ej placerats hos Israel utan det är de överlevande offren från förintelsen som fått ta emot detta skadestånd.

En följdfråga som då rimligtvis främjs vore; Kan de enskilda judarna ha iscensatt detta för att få ekonomisk ersättning?

För att överhuvudtaget få en möjlighet till att mottaga skadestånd så har det varit ett krav på dessa offer att kunna påvisa bevis för deras inblandning i förintelsen, som offer. Detta har skett inför den västtyska staten (numera tyska, givetvis) och detta har fått en stor mängd judar att avsäga sig skadestånd då de helt enkelt inte har funnit styrka till att genomgå dessa procedurer och behöva uppleva minnen. I vissa fall har kompensation aldrig sökts.'1

För att återgå till den judiska staten så pågick förhandlingar mellan staten Israel samt en organisation vid namn 'Jewish Conference on Material Claims against Germany' emot den Västtyska staten under hela 6 månader, år 1952. Det tyska skadeståndet till Israel blev således främst tyskproducerade varor och utbetalades mellan åren 1953-65.'2

Så, vad talar emot förnekarna. Det ter sig ju rimligen så att det rent teoretiskt sätt skulle kunna ha varit en vinstaktion för judarna, eller?

Här återknyter vi till den tidigare påvisade utspridda anti-semitismen hos de individer som faktiskt har lagt fram dessa påståenden. Det finns egentligen två extremt gamla anti-semitiska fördomar som speglar detta påstående, ingen fakta.

Föreställningen om de giriga judarna vars åtrå för pengar inte är någonting annat likt sammankopplat med uråldriga teorier kring en judisk konspiration som verkar för världsherraväld för judarna där de har all makt och kan manipulera allt och alla.

Värt att inflika här vore väl att om detta skulle vara sanning och påståendet skulle stämma så skulle judarna behöva ha så pass mycket makt att de kunnat förfalska alla bevis, dokument, vittnesmål - oberoende av karaktär (offer, förövare, annat). Historiker, specialister, nuvarande tyska & österrikiska stater samt alla massmedier måste således ha varit delaktiga under denna judiska konspiration. En totaliär omöjlighet och helt enkelt ett absurt påstående.


4.2 - Nürnberg-rättegångarna var inget annat än häxprocesser!

Rättegångarna inrättades av sovjetisk, fransk, brittisk och amerikansk hand mot Nazityskland.'3 Man var på det klara med vilka konsekvenser detta kunde få för historien om detta inte skedde via en öppen och opartisk process.'4 År 1945 framlades i augusti en s.k Londonchartan som var en blandning av två olika rättstraditioner och som följaktligen gav förbrytarna betydligt fler rättigheter än om de endast skulle nöjt sig med den anglosaxiska sedvanerätten alternativt den kontinentala. Yttermera så var rättegångarna publika tillställningar där massmedia både följde och rapporterade frekvent och utförligt, vilket går att styrka genom att söka i arkiven (Något den anti-semitiska sidan givetvis valt att åberopa som judiska fuskdokument). Förbrytarna hade rätt till en försvarsadvokat, att kalla egna vittnen samt det faktum att ombudet kunde korsförhöra åklagarvittnena. Deras advokat hade även rätten att föra en slutplädering och de hade en personlig chans att avlägga ett sista ord efter åklagarens slutplädering.'5

Resultatet blev tolv dödsdomar och tre frikännanden, därimellan 7 fängelsstraff som varierade allt mellan livstid till 10 år. Även ett antal nazistiska organisationer förklarades brottsliga, bl.a. NSDAP's ledarkår.'6

Detta påstående vilar även detta fullt på förnekarnas konspirationsteorier kring judarnas konst att förfalska källor - kvaliteten på de vittnesmål & dokument som Nürnberg-processen har lämnat efter sig ställer giltiga fakta mot en idé om att miljontals och återigen miljontals individer skulle vara delaktiga i en kupp bakom kulisserna.

4.3 - Eftersom vissa påståenden angående förintelsen har blivit stämplade som felaktiga, rent officiellt, så måste man betvivla helheten!

Hela tesen bygger på ett utdrag ur den gamla romerska rätten, 'falsus in uno, falsus in omnibus' (Falskt i en sak, falskt i allt).

Bruchfeld förklarar väldigt enkelt hur denna tankegång fallerar; 'Om t.ex någon påstår att alla svanar är vita så räcker det med att hitta en svart svan för att motbevisa påståendet. Men det går inte att tillämpa vare sig den juridiska eller den logiska regeln generellt i analysen av historiska skeenden. Det vore som att använda den svarta svanen till att tvivla på att det överhuvudtaget finns några vita svanar. Att förnekarna tillämpar principen på kunskaper om förintelsen avspeglar deras grundantagande, nämligen viljan att betrakta hela den historiska dokumentationen som om den sprang ur en judisk konspiration.'7

En annan viktig aspekt är att förnekarna och betvivlarna har valt att blåsa upp vissa felaktiga detaljer för egen vinning, Bruchfeld använder exemplet angående teorin om hur människor skulle ha används för att producera tvål; '...Historierevisionisternas utnyttjande av den fortfarande utbredda tron att nazisterna gjorde tvål av människolik (som vissa av oss kanske känner igen från förintelsebetvivlares trådar på på diverse forum?). Just denna enskildhet är inte verifierad, vilket historiker har känt till i decennier. Det gör naturligtvis varken till eller från beträffande förintelsens verklighet om ryktet är sant eller inte, och inte heller har någon seriös historiker påstått att det är sant eller använt det som ett bevis för förintelsen. Att ryktet skulle ha 'bekräftats' i Nürnbergrättegångarna, vilket ofta påstås av förnekarna, är en förvanskning. Det återfanns bland de sovjetiska åklagarnas anklagelsepunkter, men tribunalen behandlade aldrig anklagelsen och ingen dömdes för detta påstådda brott'.'8

4.4 - Vittnesmål från judar innehåller fel och motsägelser, de är inte trovärdiga!

Först skall en sak klargöras, det finns tusen och åter tusen vittnesmål från judar från perioden före krigets slut och efter. Vittnesmål är extremt viktigt källmaterial för all typ utav forskning och den vetenskapliga principen innebär helt enkelt att man värderar dessa genom att väga dessa mot varandra samt mot annat material. En hel del vittnesmål värderas således som bristfälliga och/eller oanvändbara i efterhand och en hel del värderas som tillförlitliga källor. Liksom psykologer så arbetar även historiker i vetskapen om att det mänskliga minnet är sämre på detaljer beträffande tid och storlek men är betydligt mer säkrare angående centrala, konkreta händelser. Revisionisterna däremot utgår ifrån föreställningar angående anti-semitism där det finns en felaktig hatbild av judar (som dateras framförallt till den medeltida perioden) som simpla bedragare och förfalskare. Detta tema återkommer som ni ser i stort sett överallt när man talar om förintelseförnekare. En judes ord anses helt enkelt inte vara lika mycket värt som en icke-judes, det vill säga om en judes ord är värt någonting alls.'9

Att sedan säga att vittnesmål som motsäger varandra skulle vara någon form av bevis för att förintelsen aldrig ägt rum och att allt är en komplott skulle även vara att motsäga sig i stort sett alla historiska skeenden som vi idag behandlar som historiska fakta med tanke på att det är exakt dessa utmaningar forskare måste ta itu med, jämnt.
Motsägelsefulla vittnesmål finns i all forskning och det är en stor, viktig del av forskning att värdera dessa utifrån andra källor och material för att komma så nära sanningen som möjligt. Följaktligen måste jag få inflika att det är ren & skär idioti att använda det som ett argument mot en judisk sammansvärjning, det påvisar endast hur tafatta argument som brukas från förnekarnas sida och om inte annat så styrker det även det tidigare utlåtandet angående revisionister som anser sig idka vetenskapliga efterforskningar. Hur kan man ägna sig åt en aktivitet vars grundprinciper man uppenbarligen inte anammat?

Även Peter Englund har velat säga sitt om saken; 'Att en detalj är fel behöver inte betyda att källan i sin helhet är oanvändbar eller det som den uttalar sig om bara fiktion. Om så skulle vara fallet innebär det exempelvis att jag själv utifrån de osammanhängande och motsägelsefulla ögonvittnesskildringar som karolinerna lämnade efter sig efter Karl XII:s ryska fälttåg, skulle kunna dra slutsatsen att slaget vid Poltava aldrig ägt rum. Källorna måste också vägas mot varandra.'10

4.5 - Anne Franks dagbok är en stor lögn iscensatt av judarna!

Detta är Faurissons område då denne har använt sig frekvent av detta påstående och påståendet har även varit en centralt inslag i den förintelseförnekande propagandan.'11

Vad som är intressant är att boken inte innehåller någon information angående ev koncentrations- och förintelseläger utan om hur Anne iakttog omvärlden utifrån sitt gömsle i Amsterdam, således finns det ingen legitimitet i att ifrågasätta bokens sanningshalt i det första läget utifrån ett förintelseförnekande perspektiv.

1989 (Holland), publicerades en drygt 700-sidig utgåva av boken med bl.a. kemiska analyser av bläck och jämförelser mellan handstilar som påvisat en gång för alla att dagboken är äkta och detta till trots så ifrågasätter givetvis förnekarna legitimiteten på arbetet men man har sett en tydligare tendens mot att revionisterna har börjat ägna mer tid åt att ifrågasätta massmorden istället.'12

4.6 - Att gasa människor med Zyklon B är en teknisk omöjlighet, inte heller med dieselavgaser är det möjligt!

Först och främst så baseras de absolut flesta utlåtanden som görs inom detta område från förintelseförnekarnas sida på ren och skär propaganda. Ta t.ex fallet med Leuchterrapporten, skriven av den självutnämnde 'avrättningsexperten', amerikanaren Fred Leuchter som på order av tidigare nämnde Zündel besökte Auschwitz, tog ett antal prover för att återvända hem och skriva sin nu välkända propagandarapport. När Zündel sedan åtalades 1988 i Toronto deltog Leuchter på försvarssidan med rapporten som underlag. Leuchter godtogs icke som ett expertvittne i brist på kompetens och rapporten fick icke agera bevismaterial. Som betalning för rapporten fick Leuchter 35.000 dollar.'13

Ett annat vanligt argument lyder som följer; 'Cyanväte är explosivt och vore omöjligt att ha använt i krematorierna, de skulle exploderat'.

Cyanväte är explosivt i volymprocenten c:a 6-40%, detta används väldigt ofta för att öka trovärdigheten på detta argument, men faktum är att krematiorieugnarna i Auschwitz-Birkenau inte var placerade i omedelbar anslutning till gaskamrarna. Även om de hade varit ansluta så hade det inte förefallit någon explosionsrisk, de koncentrationer av cyanväte som användes översteg aldrig den kritiska undre gränsen (6%).'14

'Gränsen för antändlighet i luften för HCN är från 5,6% (minimalt) till 40% (maximalt) Detta innebär att i kontakt med en låga blir det en explosion om koncentrationen av vätecyanid i luften ligger mellan 67.2 g/m3 och 480 g/m3. Under 67.2 g/m3 - ingen risk; över 480 g/m3 inte heller någon risk, ty det finns ej tillräckligt med syre kvar för att framkalla en antändning. SS använde doser om 5 g/m3 för avlusning och 12 g/m3 för utrotning, d.v.s. doser långt under tröskeln 67,2 g/m3. Deras krematorier och gaskammare var inte i stånd att explodera.'15

Även detta påstående är vanligt; Zyklon B fäster på människors hud och hår och tränger in i kroppen. Man kan inte gå in i ett rum där en människa avlidit, inte heller röra kroppen. Liknelsen går vid att röra någonting som dödats av ström och fortfarande är strömförande, man skulle dö!

Tidigare nämnde Faurisson valde i ett pressmeddelande vid ett besök till Sverige år 1992 att påstå detta.'16 Idag är vi alla medvetna om att det är ett frekvent brukat, men i många anseenden delvis omgjort argument hos dem som väljer att påstå att man t.ex. inte hade tid eller ens möjlighet att döda 6 miljoner judar pg.a. risken för att själv dö. Faktum är att detta är en så absurd lögn att den enda anledningen som jag personligen kan hitta för varför detta fortfarande skulle vara accepterat är att internet har givit förnekarna möjligheten att sprida denna propaganda på så många områden, till så många människor. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med kunskap om ämnet för att kunna göra en ordentlig bedömning för personer som besöker deras sajter, alldenstund argumentationen med unga förintelseförnekare på diverse forum alltid leder till att motståndarsidan hänvisar till en av propagandasidorna, inte till den ursprungliga rapporten som stödjer deras tes.

Hur som haver; 'Cyanväte (HCN) är en svag syra som avdunstar redan vid minusgrader men förgasas helt vid cirka 26 grader (kokpunkt). Gasen är lättare än luft, flytande cyanväte som kommer i kontakt med hud orsakar frätskador. Cyanväte i gasform orsakar inte frätskador men är däremot ett mycket starkt andningsgift, som vid tillräcklig koncentration dödar inom loppet av sekunder, högst minuter. En koncentration av HCN motsvarande 0.3 g/m3 är omedelbart dödlig för människor. Ju högre koncentration, desto snabbare förlopp. Gasen dödar genom att på enzymatisk nivå kemiskt blockera kroppens förmåga att tillgodogöra sig syre. Man kvävs trots att ingen syrebrist föreligger.'17

Det är även en lögn att cyanväte i gasform fäster vid kropp och kläder, det är inte heller farligt att röra en människa som inandats cyanväte och således avlidit. Koncentrationen av cyanväte i luften är det avgörande momentet och vid en för låg koncentration kan man känna obehag men inga livshotande symptom. Ett fullgott ventilationssystem är således det absolut enda inbyggda systemet som krävs för att undvika livsfara, och detta endast under de kritiska nivåerna. Gasmasker fanns även tillgängliga vid behov.'18

Även ett sista, frekvent brukat argument inom detta ämnesområde lyder såhär; Det är en totaliär omöjlighet att döda människor med hjälpt av dieselavgaser då de innehåller en för låg halt av koloxid!

Här handlar det återigen om att bortse från att vissa aspekter innebär förändrade förutsättningar, följande; 'Under normala förhållanden är koldioxidutsläppen från en dieselmotor relativt sett lägre än från en bensinmotor. Men koncentrationen av koloxid kan variera starkt, bl.a. beroende på motorns temperatur och om fordonet står still eller inte. Ett stillatstående fordon ger en högre koncentration. En annan viktig faktor är hur stort luftintaget till motorn är. Om luftintaget reduceras eller om motorn är felaktigt inställd ökar koloxidkoncentrationen snabbt till dödliga nivåer, vilket tekniskt sett är lätt att åstakomma...

...av avgörande betydelse för gasningarna var att gaskamrarna fylldes med så många människor som möjligt. Därigenom begränsades luftutrymmet avsevärt. Koloxid, koldioxid och kväveoxider samt andra toxiska ämnen i avgaserna förgiftade människorna samtidigt som tillgången på syre minskade ytterligare.'19

4.7 - Ugnarna kan inte ha förbränt kropparna i den hastigheten!

Bl.a. har svenska förintelseförnekare utgått ifrån att det i svenska krematorier tar uppåt en timme att förbränna en endaste kropp och således inte har funnits en möjlighet att bränna alla dessa kroppar i den hastigheten som forskarkåren påstår. Ett praktexempel på hur förnekarna har valt att förbise vissa relevanta fakta för att stödja sin tes då de ansvariga chefsingenjörerna för krematorierna i Auschwitz var konkurrenter som gjorde allting för att effektivisera ugnarna. Dessa firmor, Kori respektive Topf & Söhne reste, som Bruchfeld beskriver det hela; 'regelbundet runt i lägren och tog mycket aktivt del i förbättradet av sina förbränningsugnar'.'20 De byggdes helt enkelt för att klara betydligt högre påfrestningar än nuvarande krematorieugnar.

År 1944 var det dagliga tillflödet av nya judar så pass stort att inte ens Auschwitz förstärkta krematorier klarade av att nå upp till kraven, kroppar brändes i gropar om cirka 8 meter breda, 2 meter djupa. Även detta är något förintelseförnekarna har valt att motsätta sig.'21

4.8 - Antalet döda judar är maximalt ett par hundratusen och de dog till följd av 'naturliga' krigsorsaker såsom svält & bombangrepp!

Bruchfeld; 'Det går aldrig att fastställa exakta dödstal för stora mänskliga katastrofer. Till och med när det gäller förödande skeenden av mindre omfattning är det en mycket svår, för att inte säga ogenomförbar, uppgift. I det avseendet finns det inget som skiljer förintelsen från andra historiska händelser av jämförbara dimensioner. Omöjligheten att utföra exakta beräkningar leder helt naturligt till förekomsten av olika vetenskapliga uppskattningar. Detta utnyttjas av förintelseförnekare till att förhåna den seriösa forskningen i ämnet liksom till att förringa och relativisera antalet judiska offer'.'22

'Redan några år efter kriget spred revisionister falska uppgifter, som påstods härröra från Röda Korset, att antalet offer för den nazistiska förföljelsen uppgick till högst några hundratusen. Röda Korsets eftertryckliga och upprepade dementier av sådanna uppgifter har varit verkningslösa. De ogrundade uppgifterna fortsätter att med jämna mellanrum dyka upp i revisionistiska publikationer'.'23

Ytterligare; 'Parallellt med förringandet har påståendet att antalet offer 'inte får ifrågasättas' och att frågan är 'tabubelagd' varit ett huvudtema i efterkrigstidens antijudiska mytbildning. Förnekarna vill på det här sättet underblåsa den antisemitiska föreställningen om att det skulle finnas ett judiskt intresse av att propagera för överdrivna förlustsiffror, siffror som den föregivna 'judiska makten' hindrar icke-judar från att kritisera och bedriva forskning om'.'24


Fotnot - Del 4
'1 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s7, Stockholm, SKMA
'2 - Goschler, Constantin, 'Wiedergutmachung' från Benz, Wolfgang, 'Legenden, Lügen, Vorurteile. Ein Wörterbuch zur Zeitgeschichte, s222-225, München, Deutscher Taschenbuch Verlag samt även Segev, Tom, 'The Sevent Million', s251, USA, Hill & Wang
'3 Dessa representerade även 18 andra länder
'4 Nazityskland hade frekvent samt konsekvent brutit mot de egna lagarna angående bl.a. mord, dråp, misshandel & frihetsberövande i.o.m 'Führerprincipen' där endast Hitler's vilja stod över lagarna följaktligen fanns ingen legitim möjlighet att låta tyska domstolar ta detta beslutet så nära inpå krigsslutet.
'5 Taylor, Telford, 'The Anatomy of the Nuremberg Trials. A personal memoir', s574, London, Bloomsbury
'6 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s18, Stockholm, SKMA
'7 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s19, Stockholm, SKMA
'8 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s20, Stockholm, SKMA
'9 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s22, Stockholm, SKMA samt artikeln 'Oath: More Judaico or Juramentum Judaeorum' från 'Encyclopeadia Judaica, Vol 12, s1302-1303, Jerusalem.
'10 - Englund, Peter i Ahlmark, Per, 'Det eviga hatet', s101, Stockholm, Bonniers.
'11 - Ericsson, Leif, 'Bluffryktet spreds i Sverige', Ordfront Magasin, 3/92
'12 - Wetzel, Julianne 'Anne Frank-Tagebuch' från Benz, Wolfgang, 'Legenden, Lügen, Vorurteile. Ein Wörterbuch zur Zeitgeschichte, s24-25, München, Deutscher Taschenbuch Verlag
'13 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s23, Stockholm, SKMA
'14 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s23, Stockholm, SKMA
'15 - Pressac, Jean-Claude, 'Les Carences et incohérences du 'Rapport Leuchter', Paris, F.F.D.J.F
'16 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s24, Stockholm, SKMA
'17 - Pressac, Jean-Claude, 'Les Carences et incohérences du 'Rapport Leuchter', Paris, F.F.D.J.F samt Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s24, Stockholm, SKMA
'18 - Pressac, Jean-Claude, 'Les Carences et incohérences du 'Rapport Leuchter', Paris, F.F.D.J.F tillsammans med bl.a. Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s24, Stockholm, SKMA samt Piper, 'Gas Chambers and Crematoria' från Gutman, Yisrael & Berenbaum, Michael, 'Anatomy of the Auschwitz Death Camp, s170, USA, Indiana University Press
'19 - Prattle, 'The Toxicity of Fumes From a Diesel Engine Under Four Different Running Conditions' från British Journal of Industrial Medicine, vol 14 tillsammans med bl.a. Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s25, Stockholm, SKMA samt McVay, Kenneth, 'Holocaust FAQ: Operation Reinhard: Layman's Guide to Belzec, Sobibor and Treblinka', s7.
'20 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s25-26, Stockholm, SKMA
'21 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', s25-26, Stockholm, SKMA
'22 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', 16, Stockholm, SKMA
'23 - Benz, Wolfgang, 'Dimension des Völkermords. Die Zahl der jüdischen Opfer des Nationalsozialismus, s107-111, München, Oldenbourg samt Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', 16, Stockholm, SKMA
'24 - Bruchfeld, Stéphane, 'Nynazistisk historieförfalskning efter Auschwitz', 16, Stockholm, SKMA

5.0 - Ytterligare läsning
För den som vill läsa ytterligare akademisk litteratur på ämnesområdet kan jag hänvisa till bl.a. Benz, Wolfgang samt McVay, Kenneth.

5.1 - Ytterligare argument samt diskussion
Det finns givetvis tonvis med ytterligare 'argument' från förnekarnas sida men som var och en förstår så finns det varken tid eller utrymme till att ta upp just about everything. I denna lilla 'rapport' har jag behandlat några slumpvis (i viss mån) valda argument med bakgrund i Bruchfeld's text för att underlätta rent tidsmässigt. Trots detta så har det tagit ett antal timmar att sammanfatta allting och jag vill bara passa på att be om ursäkt för eventuella stavfel.

Vad det blir av detta inlägget återstår att se, förhoppningvis kan den fungera som en viss inspiration till att ta upp diskussion med ev. förnekare alternativt att agera som källhänvisning vid en befintlig diskussion.

Tack för mig.

Kulturbegreppet och den problematiska påföljden!


I modern tid (sent 1800tal och framåt) så har begreppet kultur kommit att växa och söka större och mer inflytelserika områden (givetvis med påföljd att andra områden och begrepp har fått ta ett steg tillbaka). Det som sen dess har legat till grund för mest diskussion och producerat högst antal olikartade teoretiker har ironiskt nog varit själva definitionen av begreppet "kultur".

Vad är kultur?
Det finns precis lika många definitioner som det finns teoretiker vilket gör en kortfattad beskrivning särskilt problematisk men jag tänkte mig likväl anta mig utmaningen!

Jag förbehåller mig ev. stavfel & dylikt då jag utöver trötthet lider av vad i folkmun brukar åberopas som ett salongsonyktert tillstånd.



Jag tänker främst utgå ifrån Robert Redfield, Peter Burke & en stor mängd herrar inom den brittiska fåran vilket jag förväntar mig kommer leda till glädjetjut hos allt från individualister till empirister och allt där emellan. Mitt referenssystem kommer att likna det mest standardiserade system som utgör Oxfordsystemet (med andra ord fotnoter och generell struktur). Då jag ännu inte klurat ut hur jag ska kunna förstora och förminska textmassan så kommer fotnoterna att helt enkelt bestå utav nummer i samma storlek som resterande textmassa (jag ber om ursäkt för detta). Detta bör vara det mest relevanta, skulle det mot förmodan saknas något informellt av intresse så är det fullständigt okej att kontakta mig och påpeka detta.



Vad är då kultur?

Ursprunget går ju att finna i 1800talets ökade intresse bland adeln för "det vanliga folket" för att hänvisa till Peter Burke. Det faktum att de intellektuella sökte sig in i arbetarnas hem å antropologins & historikernas vägnar ledde till att material började produceras för fri tolkning hos adeln.

"It was in the late eighteenth and early nineteenth centuries, when traditional popular culture was just beginning to disappear, that the "people" or the "folk" became a subject of the European intellectuals. Craftsmen and peasants were no doubt surprised to find their homes invaded by men and women with middle-class clothes and accents who insisted that they sing traditional songs or tell traditional stories". 1)

Ju mer man började rota bland folksagor och pubkulturer så insåg adeln ganska kvickt att det var av högsta intresse att skapa ett högre stående kulturuttryck för att värna om sin auktoritet. Bortsett från detta intresset att faktiskt äga en högre status än gemene man så formade sig ju faktiskt arbetarna bakom tanken att de ägde en egen kultur. När sedan antropologerna började strömma in i hus & hem så fanns där redan ett intresse hos gemene man att yttra sig fritt, ibland lite väl fritt (Burke, Peter, Popular Culture in Early Modern Europe, 1978, Ashgate Publishing).

Och egentligen är det ju rätt så logiskt att man myntade begrepp för olika typer av kulturer som växte fram - ett samhälle är ju aldrig bestående av enbart en endaste överhängande kultur som berör alla aktörer. För att återigen lyssna till vår gode Burke:

"If everyone in a given society shared the same culture; there would be no need to use the term popular culture at all.

...In most places there was cultural as well as social stratification. There was a minority who could read and write as well as a majority who could not, and some of the literate minority knew Latin, the language of the learned. This cultural stratification makes a more complex model more appropriate". 2)


Detta var även uppfattningen hos Robert Redfield som under 1930talet myntade begreppen "great & little tradition" där "the great tradition of the educated few and the little tradition of the rest" 3) gör sig gällandes. Även andra lärda var tidigt ute med att uppfatta den stora massans egna kulturbegrepp som ett s.k. traditiunculae (little tradition).

Vad jag vill påvisa är ju helt enkelt att fin- & fulkultur (populärkultur) myntade ur ett historiskt, sociologiskt och antropologiskt perspektiv är ett resultat av att adelns och de lärdas, (inom Latin samt av högre utbildning överlag, eg. anm.) som så många gånger tidigare i historien, intresse för att särskilja sig från den stora massan!

http://www.pcaaca.org/areas/medieval.php



Om vi nu begrundar att vi avgränsat oss med en av de mest populära & mest frenetiskt nyttjade definitionerna av kulturbegreppet så återstår fortfarande flertalet frågeställningar.

Redfields kulturbegrepp är först och främst högst problematiskt då denna modell visserligen tar tillvaro på och belyser de olika nyanser som utgör överklass & gemene man men den fallerar ur det perspektivet att överklassen trots sin effektiva hets kring att slå sig loss från den nyligen myntade populärkulturen även tenderade (och även tenderar idag) att söka sig till det allmänt accepterade, det socialt attraktiva ur ett kvantitativt perspektiv, ett modernt exempel vore vaskning (eg. anm.). Vad jag argumenterar för är alltså att även om vi otvivelaktigt kan hävda att det existerade (och existerar ännu idag) en uppdelning mellan överklassens och den stora skarans syn på kultur så är dessa två inriktningar inte riktigt just så konfliktbaserade som Redfield får det att framstå som, de är helt simpelt inte så enorma motpoler som de framställs som.

Överklassen har ett gott intresse i att involvera sig i gemene mans dagliga kulturbruk men gemene man verkar däremot ha större problem att engagera sig i överklassens kultur (oftast pg.a. otillräckliga möjligheter inom det symboliska, kulturella och/eller ekonomiska kapitalet, för att relatera till Pierre Bourdieu). 4)

Följden av detta dilemma manifesterade sig på olika sett i ett tidigt stadium och sträcker sig till nästippen även idag. Exempelvis argumeterar Burke för att hertigen av Ferrara deltog i den festival som årligen hölls vid orten (givetvis maskerad för att inte väcka uppståndelse). Listan kan göras längre för att styrka trovärdigheten hos teorin; "In Florence, Lorenzo de' Medici and Niccoló Machiavelli took part in Carnival. In Paris in 1583, Henri III and his suite went about the streets masked, going from house to house and committing a thousand insolences". 5)



The Great (jag har en tendens att nyttja begreppet "big tradition", bortse gärna från detta om jag skulle råka fallera) & Little Tradition.

Redan under 1700talets slut så började de historiker (antropologi & sociologi var inte direkt upptäckta vid tillfället) som engagerat sig i släktskap (En föregångare av forskningsinriktning som utgör en av antropologins bredaste inriktningar, dvs kinship) att förflytta fokus från släktskapets band till mer "primitiva" (utdaterad begrepp i modern mening) inriktningar. För att styrka tankegångarna kring the Great and the Little tradition så sökte etnologer & historiker som besatta bland byar, hushåll & pubar i hopp om att finna allt från pubvisor, poesi, folksånger, folksagor & allmänt kulturellt överförda erfarenheter som kunde relateras till den föreställda bonden utan ekonomiska tillgångar & intellektuella drömmar. 

Vikten låg vid att finna dessa individer för att kunna styrka sin egen gruppidentitet som övergripande och högre stående individer med mer kulturellt utvecklade identiteter som minsann inte berörde en öl vid den lokala puben en onsdagsmorgon eller slogs med utmanare till den allmänt nyttjade horan i byn. 


I nuvarande tillstånd?

   
Då mänskligheten ur ett västerländskt perspektiv har valt att föra sig utefter tidigare nämnda beteendemönster så ökade bara det fokus vid kulturella skillnader som påvisats ju mer tiden fortlöpte. Urbaniseringen av Europa samt en ökad populationstillväxt har en främsta påverkan på detta.

"In 1500 there were about 80 million people living in Europe, a number which had more than doubled, to nearly 190 million by 1800. Population growth led to urbanisation, for there was less room on the land and some country people were forced to migrate to towns in search of work. In 1500 there were only four cities in Europe with populations of more than 100.000 (Istanbul, Naples, Paris & Venice), but by 1800 there were twenty-three. One of them, London, had a more than 1 million inhabitants." 6)

Under 1900talet så har vi upplevt nya former av samma process som främst startade under 1800talet men även om begreppen varierat från hippies till fjortisar så har folkets kultur alltid åsidosatts överklassens personligt utformade sfär som inte bara har sin egna lagar & normer för vad som är acceptabelt utan även klankar ned på all annan kulturyttring som inte följer deras egna snedvridna och egoistiska perspektiv.




Förhoppningsvis har något av intresse producerats i detta inlägg, och om inte annat så har jag faktiskt rekommenderat en av mina favoritskribenter, just Peter Burke. Nu ska jag göra mig en kopp kaffe och koppla av med lite Iron Maiden! Är det några frågor på referenslistan, textmassan eller argumenten så hänvisar jag till min e-mail: Kenneth.Andersson1989@hotmail alternativt att du kommenterar detta inlägget och väntar på min respons. Jag kommer alltid att ge respons, men det kan dröja lite längre om jag inte får ett e-mail.



Fotnoter
1)
- Burke, Peter. Popular Culture in Early Modern Europe. 1978. Ashgate Publishing. f23.
2) - Burke, Peter. Popular Culture in Early Modern Europe. 1978. Ashgate Publishing. ff49-50.
3) - Redfield, Robert. Robert Redfield and the Development of American Anthropology. 1956. Oxford. ff41-42 & 148-157.
4) - Bourdieu, Pierre. Le Sens pratique1980. Minuit.
5) - Burke, Peter. Popular Culture in Early Modern Europe. 1978. Ashgate Publishing. f55.
6) - Burke, Peter. Popular Culture in Early Modern Europe. 1978. Ashgate Publishing. f335.





Höstterminen 2011.

"Utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta som förskollärare.

Kurserna utgår från ett förskoledidaktiskt perspektiv relaterat till olika ämnesinnehåll där teorier om barns lek och lärande genom estetiska uttryckssätt, utforskande och experimenterande sätts i förgrunden. Kurser i förskolans ämnesområden: språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap, etik, estetik. Du ges också möjlighet till specialisering i något kunskapsområde."

Varför skulle detta intressera mig när jag kan engagera mig med individer som faktiskt betraktar och tolkar sin omgivning utifrån ett någorlunda individuellt perspektiv (även om jag står som motkombatant mot individualism som ideologi) och dessutom innefattar genus, faktisk social gemenskap & kulturella föreställningar i sin världsåskådning?

Förskolan equals bajs i blöjan & skrik när man inte får sin röda krita för att Johannes i den andra småbarnsgruppen råkade svälja fanskapet till följd av sin tilltro till att kritan faktiskt smakade gott då rött = rödbetor som han fick av mamma igår till middag.

Hail Kings of Metal (Iron Maiden & ManOwaR) samt Hail till högstadie- & gymnasieelever som är socialt begåvade nog att tolka sin kulturella relation utifrån andra perspektiv än lukten från blöjan.


Studier & ett arbetspass!

Ja, nu har jag just anlänt hem efter ett lyckat pass på jobbet. Dagen började däremot med att jag läste igenom Slöjans Politik av Joan Wallach Scott ('The Politics of the Veil'. 2007. Tankekraft Förlag) inför morgondagens föreläsning. Scott argumenterar rätt så djupgående kring att den franska statens inställning mot islam grundar sig i en felaktig bild av verkligheten med följd att muslimer förminskas och framställs negativt på ohållbara grunder. Till sin hjälp utgår Scott mest utifrån slöjan och det förbud som gör sig gällandes i Frankrike - överlag är verket helt acceptabelt och språket är gott strukturerat vilket underlättar läsningen något enormt.

Efter att ha plöjt igenom Scotts lilla ögonsten så var det således dags för jobbet. En djupgående beskrivning av mitt yrke känns rätt så ointressant men övergripligt så undervisar jag högstadieelever med behov av extra resurser vid två tillfällen per grupp och vecka. Fokus ligger främst på svenska, engelska & matematik även om jag med jämna mellanrum även får ta mig an SO-, NO- och ytterligare ämnen. Just idag var det mest ett behov av hjälp i matematik & engelska vilket har lett till att jag bl.a. fått stå och rabbla upp imperfekt av engelska begrepp samt skutta tillbaka i historien till mina gamla matematiklektioner i chans & risk.

Man märker överlag att ens kunskaper inom de naturvetenskapligt inriktade ämnesområden som studeras på högstadiet har blivit lite väl dammiga, även mina kunskaper i matematik brukar vara pinsamt otillräckliga!

För att avsluta det här lilla dagboksliknande inlägget så kan jag även meddela att jag via inspiration från annat håll har bestämt mig för att mitt första diskussionsinlägg kommer att beröra uppdelningen av kulturbegreppet och huruvida realistiskt det faktiskt är att nyttja begreppen fin- & populärkultur!



Stay tuned för det kommande diskussionsinlägget!

Sommaren 2011 verkar minst sagt lovande!

Då jag, som de flesta, har en förkärlek till att uppleva musik live så känns det inte mer än rätt att ge er en genomgång av den stundande festivalsommaren ur mitt färdperspektiv!

Först och främst så känner jag att det är på sin plats att informera er alla om att jag har en viss lista här i livet (som jag fyller på med ytterligare kandidater när det känns relevant) med band som jag ämnar se live åtminstone en gång innan jag dör. Detta är ett av de mål jag satt upp i mitt liv. Jag tänkte skissa upp denna listan och bocka av de band jag upplevt live fram tills i skrivande stund!

Listan struktureras på följande vis: Bandnamn - Nation (Härkomst) - Nuvarande Status
Listan är dessutom rankad utifrån vilka jag helst bör se live innan jag avlider med det främsta bandet on top.

  • Iron Maiden - Storbritannien - √
  • ManOwaR - USA - √
  • Edguy - Tyskland - Χ
  • Sabaton - Sverige - √
  • Avantasia - Främst Tyskland - Χ
  • Dream Evil - Sverige - Χ
  • Freedom Call - Tyskland - Χ

    Utöver dessa så finns det självfallet en stor mängd andra band jag uppskattar något enormt men dessa har alla en speciell relation till mig på något vis och har på denna vägen vandrat sig till listan.



    Sommaren 2011 (För nuvarande)

    Rockstad Falun (3-4 Juni)
    Officiell hemsida: http://www.rockstadfalun.se/

    Sabaton (Sverige)

    Jag tror egentligen inte att Sabaton behöver en ordentlig introduktion då de växt sig så pass starka under de senaste åren men för er som inte är medvetna om vilka dessa förnäma herrar äro så kan jag informera er om att de kanske utgör det mest talangfulla bandet med tematisk inriktning på krigsrelaterad historia som någonsin existerat!

    En djupare beskrivning av bandet och dess medlemmar känns omotiverat då de är så pass välkända (i annat fall hänvisar jag er till: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sabaton, för mer information).

     Här får ni en titt på hur de ser ut, dessutom!



    Dream Evil (Sverige)
    Det här svenska bandet inom genren Power Metal är riktigt talangfulla! Med Niklas Isfeldt på sång så har man en stark uppställning redan där (dennes röst är fantastiskt bra). De debuterade 2002 och har sen dess släppt ytterligare fyra album, med pärlan "The Book of Heavy Metal" bland dessa. Har varit ett av mina favoritband under ett antal år och jag är överlycklig över att kunna få stryka dessa från listan över vilka band jag ännu inte upplevt live!




    Van Canto (Tyskland)
    Wannabe A Cappella-bamdet från Tyskland som ska upp till Falun och dominera totalt! Hade aldrig hört talas om dessa pojkar (och flicka) före de blev introducerade på Rockstad Faluns hemsida men jag kan ju säga som följande: De verkar helt magnifikt underbara live. Detta är något av ett wildcard under Rockstad Falun - förhoppningsvis kommer de rocka röven av det svenska folket!




    Freedom Call (Tyskland)
    För er metalälskare så är det här bandet en riktig godbit. Ur det legendariska bandet Gamma Ray (som förövrigt var med i line-up'en under Rockstad Falun år 2010) så bildades 1998 Freedom Call av Daniel Zimmerman (tidigare trummis i Gamma Ray) samt Chris Bay. Freedom Call spelar en magnifik typ av Power Metal som verkligen satt sig djupt i mitt hjärta, därav mitt otroliga stöd för Rockstad Falun i år. Det här är en av de band jag ser fram emot mest under årets upplaga. Jag kan fortfarande minnas den där redovisningen jag utförde i tyskan på gymnasiet om detta band och dundrade Warriors för klassen.

    Med klassiker såsom Land of Light, Warriors & Flying High så är jag övertygad om att Freedom Call kommer krossa allt motstånd och dominera årets Rockstad Falun!


     

    Helloween (Tyskland)
    Deras historia och betydelse är enorma, från att inledningsvis ha ägnat sig åt Speed Metal övergick dessa herrar till att gå i bräschen för Power Metal som genre och var i allra högsta grad med och formade vad som idag producerar tonvis med talangfulla, härliga band. Min egen historia med Helloween är inte särskilt lång och jag har mest hört de främsta bidragen till genren. Med detta sagt så underskattar jag dock inte tyskarna utan de har min fulla respekt och det ska bli en ära att få ta del av den bit historia som kommer skrivas i Falun nu i sommar när ett av de främsta banden inom genren Power Metal genom tiderna tar sig an den svenska scenen ånyo.



    Iron Maiden (1 & 8 Juli)
    Förband: Sabaton & Alice Cooper.

    Det finns bara ett Maiden. En Eddie. En Bruce Dickinson.
    Det här är världens bästa band utan några som helst utmanare.

    Sommarens två konserter blir nr fyra & fem för min del och mitt första besök till en Maidenkonsert utomlands (Helsingfors, Finland). Det finns fortfarande planer på att försöka se dem i Berlin & Manchester men ingenting är bokat ännu. Min historia med Maiden sträcker sig snart 12 år bakåt i tiden och sen första stunden jag hörde Maiden (Number of the Beast) så har jag varit fast. Planer på flertalet tatueringar är en realitet och snart är även den första av dessa tatueringar faktiskt genomförd (Iron & Maiden på undersidan av varsin arm). Man kan (utan att överdriva) driva med detta beteende och åberopa galenskap men jag är helt nöjd med hur tillvaron ser ut på den här fronten!

    Maiden är mitt liv och så ska det förbli.




    Detta är de planer jag har för stunden, det ska dock nämnas att jag även har ett intresse för att ev. besöka Metaltown & Sonisphere, vi får se vad som händer på den fronten!
     














En introduktion!

Hej!

Nu sitter jag här (återigen) och försöker fundera ut vad jag ska skriva i mitt inledande inlägg till denna bloggen. Rent spontant så fick jag för mig att börja lista upp ett antal punkter på förslag till vad jag kan komma att skriva om men det slog mig rätt så fort att detta är något jag inte ens klurat ut för mig själv ännu.

Så, varför skapar jag då denna bloggen överhuvudtaget om jag saknar egentlig inspiration till ämnesområden att skriva kring och ingen idé om hur jag ska strukturera upp bloggen rent generellt?

- Jag är omänskligt, ofattbart och på gränsen till sorgligt uttråkad i skrivande stund och då brukar det dyka upp spontana lösningar i mitt huvud för att lösa mitt problem med min tristess. Med en kopp kaffe (odulig kvalité förövrigt) och lite Sonata Arctica brummandes ur högtalarna så sitter jag här och försöker hopplöst greppa efter halmstrån att bygga upp något intressant med!

Med detta sagt så ska alltså ingen ev. besökare förvänta sig något särskilt aktivt deltagande från min sida på denna bloggen, vi får helt enkelt se vad som händer och sker!



Först och främst vill jag gratulera Frölunda Indians J18 & J20 till sina respektive SM-Guld! Mycket bra jobbat pojkar, njut nu av denna framgång och håll er till klubben i åtminstone ett par säsonger till!

Vem är då jag?

Namn:
Kenneth Andersson

Boende: Stockholm

Ålder: 21

Utbildning: 2 terminer på lärarutbildningen (uppehåll i de studierna), aktiv vid Stockholms Universitet inom Socialantropologi.
 
Generella Intressen: Resa samt besöka konserter (i den utsträckning ekonomin tillåter), umgås med min hund & andra bekanta, spendera tid i naturen, sport (främst ishockey & innebandy) samt humanistisk forskning.

Anställning: Undervisar högstadieelever i behov av extra resurser vid två tillfällen per vecka och jag har dessutom spenderat tre somrar (fyra med denna kommande) vid ett kraft- & värmeverk som driftingenjör.

Föreställda gemenskaper rent sportsligt: Jag är ett fan av Frölunda Indians utifrån ett nationellt perspektiv, ur ett internationellt perspektiv så står jag bakom Carolina Hurricanes & Florida Panthers. Inom fotboll och andra sporter så har jag inga direkta kärlekshistorier (med ett ev. undantag i Manchester United inom fotbollen).

Allmänt: Har ett förflutet inom ishockey upp till BJ-nivå i Hanviken/Tyresö, äger även en tvåårig hund (drever) vid namn Mozart.

Detta är förhoppningvis någon form av introduktion till mig som individ även om för mycket utelämnas för att man ska kunna skapa sig en ordentlig uppfattning om vem jag verkligen är! Om allting går som planerat så bör man kunna utöka sin bild av mig allt eftersom mer information publiceras här på bloggen!

Det får vara allt för den här gången, jag återvänder inom kort med mitt första egentliga inlägg!




RSS 2.0